Allergisk rinit

• Allergisk rinit orsakas av immunglobulin (IgE) som har bildats sen tidigare och initierar en reaktion (överkänslighetsreaktion) mot allergener som drabbar nässlemhinnan.
• Atopi betyder en genetisk predisposition att utveckla ett allergiskt (IgE-medierat) svar på allergener.
• Cirka 20 – 25 % av befolkningen har allergisk rinit. Vanligast hos barn och ungdomar.
• Allergisk rinit kan förekomma tillsammans med allergisk astma, atopiskt eksem och allergisk konjunktivit.
  Inhalerade allergener är de vanligaste orsakerna till allergisk rinit. Matallergier är en mer sällsynt orsak till nasala allergisymptom.
• En annan nyligen definierad undertyp av allergisk rinit är ”lokal allergisk rinit.” Specifika immunglobuliner (IgE) förekommer lokalt i det nasala sekretet. Symtomen liknar allergisk rinit, men det är svårare att diagnostisera då det inte visas några resultat på vanliga allergitester.
• Allergisk rinit kan vara säsongsbetonad, t.ex. pollenallergi eller kontinuerlig och konstant med fluktuationer beroende på hur mycket man utsätts för allergenet.
• Sjukdomsmekanism: Allergenet binds av allergenspecifikt IgE på ytan av en mastcell och utlöser omedelbar frisättning av inflammatoriska mediatorer som histamin, leukotriener och prostaglandin. Detta leder till en allergisk reaktion i tidig fas.
• Olika vita blodkroppar involverade i immunsystemet anländer och frigör ett antal kemikalier som leder till en allergisk reaktion i sen fas inom 4 till 8 timmar senare och leder till ökad nästäppa.
• Allergisk ögonreaktion hos upp till 50 % av patienterna och astma hos 30 % av patienterna.
• Symtom: Nysningar, kliande näsa, vattniga flytningar från näsan (rinorré), nästäppa. Cirka 50 % får även en allergisk reaktion från ögonen (allergisk konjunktivit). Ofta kliar det också i halsen.
• Att andas genom munnen är ofta nödvändigt.
• Diagnos: Pricktest. RAST-test för specifika IgE-nivåer och PRIST Totala serum-IgE-nivåer (PIST-test).

Behandling

• Undvika det utlösande allergenet – vilket är vanligtvis svårt.
• Läkemedelsbehandling:
• Orala 2: a generationens icke-sederande antihistaminer. Dessa fungerar snabbt och effektivt på rinorré och nysningar, men mindre på nästäppa.
• Aktuella steroider (nässpray). Biverkningar är enstaka skorpbildning och mindre blödningar. Dessa kan lätt förebyggas med saltvattensköljningar. Aktuella antihistaminsprayer lindrar inte nästäppa. Kombinerade steroid/antihistaminsprayer – detta är den vanligaste läkemedelsbaserade metoderna för symtombehandling.
• Leukotrienreceptorantagonister kan användas hos patienter med astma.
• Desensibiliseringsimmunterapi: Immunterapi (injektion eller sublingual) för att ta bort allergier mot specifika allergener som t.ex. pollen och kvalster.